Så Nöjd!

Ja faktiskt är jag ju så grymt nöjd med mig själv idag. *hm* Låter nästan lite skrytigt! Men jag är det! I morse när jag vaknade kändes det verkligen som att någon bankat mig sönder och samman med en knölpåk. Kroppen skrek nej nej nej. Och huvudet skrek detsamma! Men gick upp fixade i ordning frukost och barnen. Lämnade dem på respektive ställe, gick och handlade mat. Sedan gick jag hem och bytte om. Men väl ombytt och klar satte jag mig framför datorn och redan där kände jag världens ångest. Kände att jag bara måste gå till gymmet men visste inte hur jag skulle ta mig dit. Så tillslut ringde jag världens underbaraste man och frågade hur jag ska ta mig dit. Han sa helt enkelt att tar jag mig inte dit kommer jag bara att bli arg, eldsen och besviken på mig själv att jag inte tränade. Jag gick! Tack älskling för att du sa så!

Väl där så kände jag fortfarande att det var riktigt skit. Ville verkligen inte vara där idag! Ställde mig på bandet och började. 52 minuter senare klev jag av och hade för första gången i mitt liv klarat av att springa 10,1 km. Som ned varvning satte jag mig på cykeln och cyklade 10 km. Men oj så segt det var att springa idag och ändå sprang jag så långt. Fattar inte den matematiken alls. Men ja jag håller med min man om att jag bara hade grämt mig annars. Jag är glad att jag gjort det. Motivationen finns visst där ändå.